Girl waxing board at the beach
  • Lapoint
  • Blogg
  • Surfbrädans anatomi – vilka är surfbrädans delar och vilka funktioner har de?

Guides

Surfbrädans anatomi – vilka är surfbrädans delar och vilka funktioner har de?

Det kan kännas överväldigande att förstå alla delar av en surfbräda. Det finns många olika sorters undersidor, fenor och översidor. Vad är nose? Tail? Vad heter sakerna på botten av surfbrädan? Vad finns inuti brädan? Oroa dig inte, vi guidar dig genom de olika surfbrädorna och vad de är till för. Låt oss går igenom grunderna i surfbrädans anatomi!

Att känna till surfbrädans delar är inte bara för avancerade surfare och dess brädor, det är viktigt för även dig som nybörjare att veta vad som finns på en surfbräda och vad delarna är bra för.

Så det är här vi kommer in, för att guida dig genom konstruktionen av surfbrädan! Det är inte bara bra att känna till delarna för att inte uppfattas som en riktig ‘’Kook’’, utan det hjälper dig att välja rätt surfbräda för dig när det är dags att köpa din egen.

Surfbrädans olika delar – Vilka är delarna av en surfbräda?

Illustrationen nedan visar de olika delarna av en surfbräda, de tjänar alla sina egna syften för att ge dig den bästa surfupplevelsen på vågorna. Från vattenflödeskontroll och manövrerbarhet till hastighet och stabilitet. Även om det finns otaliga olika brädor och brädtyper, så gäller delarna i dem och namnen för alla.

De viktigaste delarna av surfbrädan:

  1. Nose 

  2. Rails

  3. Stringer

  4. Deck

  5. Bottom

  6. Leash plug

  7. Fins och fin plugs

  8. Outline

  9. Rocker

  10. Tail

Surf board anatomy

Nose (Nosen)

Nosen på brädan är den främre delen, spetsen på brädan. Nosen är där så att du kan manövrera brädan bättre när du surfar. Nosen är antingen rund eller spetsig: på longboards och funboards har du säkert sett att nosen är rundad, medan nosen på shortboards och fiskar oftast är spetsigare. Rundare nos är bra för att fånga vågor och en spetsig nos är bättre för prestationssurfing.

Rails (Kanterna)

Sidorna på din surfbräda, eller kanterna, kallas rails. De går från nosen på brädan hela vägen till svansen. Prestandan på din bräda påverkas av formen på rails’en eftersom de är viktiga delar för att avgöra hur brädan flyter i vattnet. När du väljer rails väljer du mellan mjuka rails och skarpa rails, detta syftar inte på materialets hårdhet utan snarare på formen. Mjuka rails är mer rundade och smidiga och hjälper till med stabiliteten och gör det lättare att paddla, vilket är passande för longboards. Skarpa rails är vassare och mer fyrkantiga (hårdare kanter), dessa är bra för att öka hastigheten och svänga snabbt. Skarpa rails är svårare än mjuka och kräver mer färdigheter från surfaren.

Stringer (Stingern)

Detta är den (vanligtvis) träiga remsan i mitten av surfbrädan, som går från nosen till svansen. Stringern är till för att stärka brädan och kontrollera flexen. Vissa surfbrädor (som epoxibrädor) har dock vanligtvis ingen stringer.

Deck (Ovansidan)

Deck heter surfbrädans ovansida; sidan där du står medan du surfar. Det är även där du applicerar waxninnan su ska ge dig ut och fånga vågor.

Det finns olika typer av deck:

  • Flat deck: Precis som namnet kanske avslöjar, är denna ovansida platt. Vanligtvis får detta deck även bredare rails.

  • Dome deck: Detta deck har rails med mindre volym och mer volym i mitten, vilket ger det en liten for av kupol.

  • Step deck: Detta deck ger en liknande känsla som att stå på en skateboard. Ovansidan har en plattform och rails som är tunnare/lägre. När du tittar på brädan från brädans rails kommer du att märka att ovansidan har ett steg på sig.

Bottom (Undersidan)

Så, om vi vänder brädan upp och ner, kallas undersidan av brädan helt enkelt bottom. Bottom är den sida av brädan som kommer att ligga mot vattnet (duh). Concave, Convex och flat är huvudkategorierna av surfbrädans bottenkonturer, även om många brädor är gjorda av en kombination. Den här delen av brädan spelar en stor roll för att kontrollera hur vattnet rinner och hur brädan presterar på det. De olika typerna av bottenkonturer samverkar olika med vågorna.

Det finns olika typer av bottom’s, de viktigaste är:

  • Concave bottom: En bräda har en concave bottom om en del av botten lyfts över rails-injen. En concave bottom ger brädan ett lyft och får ett bättre glid, det hjälper dig att manövra brädan och få mer kontroll. Det finns olika concave bottom’s, ex. single concave or a tri-plane hull.

  • Convex bottom: Om en del av botten sjunker under rails-linjen, har brädan en convex bottom. Det är bra för stabilitet och övergång från rail till rail. Convex bottom’s finns normalt på longboards. Det finns olika convex bottom’s, som ex. V eller en belly.

  • Flat bottom: Som du kanske har gissat är flat buttom en platt surfbräda och håller sig på samma nivå som dess rails. Flat bottom kommer att hjälpa brädan med hastighetsgenerering men det gör inte mycket för prestanda och svängar.

Surf board anatomy — the bottom

Leash plug (Fotband och plug)

Längst ner vid svansen på brädans ovansida hittar du en leash plug. Det är här du fäster leash’en; benrepet, eller ‘’kopplet’’, som förbinder brädan med surfaren. Leash’en fästs runt din fotled i ena änden och i andra änden surfbrädans leash plug . Detta är en säkerhetsåtgärd för att hindra brädan från att komma ifrån dig efter en wipeout.

Fins and fins plug (Fenor och plug)

På undersidan av brädan, vid svansen, hittar du fin plugs. Det här är pluggarna där du fäster fenorna. Det finns fem olika inställningar för fenor: single, twin, thruster, quad fin and five fins. Dessa finns i en mängd olika former och storlekar. Fenorna är väldigt viktiga för att styra brädan, ha ett bra vattenflöde och ha hastighetskontroll.

Outline (Kontur)

Outline hänvisar till surfbrädans kontur och övergripande form. Detta kan också kallas för brädans ‘’mall’’.

Vill du veta mer om hur surfbrädor tillverkas?

Kolla in det här inlägget där vi pratade med tre surfbrädformare i Portugal om hur en bräda går från att vara en bit skum till att rida på vågor.

Senaste blogginläggen